Skor
För Carrie Bradshaw är Manolosandaletter viktigare än mat och just sandalen är en de äldsta skotyperna. Världens äldsta lädersko hittades 2010 i en grotta i Armenien. Den är cirka 5 500 år gammal.
Fred Astaire bar dessa handgjorda dansskor i filmen ”Easter Parade” från 1948. Foto: Truls Nord
Under medeltiden var skorna olika för höger och vänster fot. Men från 1500-talet och ändå fram till 1930-talet var damskorna lika för båda fötter. På 1600-talet arbetade en skomakare 16 timmar per dag i två-tre dagar för att göra att par stövlar. Med maskintillverkning i slutet av 1800-talet kunde man göra skor på en timme och 45 minuter.
Idag finns inte många skotillverkare kvar i Sverige, de flesta skor importeras. 1996 köpte svenskar skor för 6,5 miljarder kronor. 2007 låg siffran på 10,7 miljarder kronor.
Efter att Neil Armstrong tagit människans första steg på månen var han tvungen att lämna kvar sina skor. De ligger fortfarande kvar på månen. För att kunna få med sig månsten hem till jorden var astronauterna tvungna att kompensera vikten inför hemresan och fick då offra sina skor. Ett par riktiga moon boots kostar idag 30 000 amerikanska dollar — det vill säga ungefär 210 000 svenska kronor.
Skor är inte bara praktiska fotbeklädnader, de är förknippade med traditioner och de väcker känslor. När vi hittar kärnan i ett problem är det där skon klämmer och vi går i någon annans skor när vi vill ta del av andra människors erfarenheter och tankar. I Japan är det ett etikettsbrott att gå med skor på en traditionell tatamimatta. Detektiven Sherlock Holmes kunde bestämma en persons yrke efter att ha tittat på skorna. Skor är en social markör, ett sätt att hävda sin identitet och följa det senaste modet. I många fall har de åtråvärda trendiga skorna också varit en plåga för fötterna.
I sandaler av papyrus …
På egyptiska väggmålningar som är flera tusen år gamla avbildas skomakare med sina sylar. Sandaler av papyrus eller läder användes i Egypten runt 3400 f.Kr. Människor hade redan då skor för speciella ändamål, slaktare bar höga klackar för att kunna gå på smutsiga golv. I Romarriket visade man sin status genom att bära sandaler med remmar och spännen — ju högre upp de gick upp på vaden desto högre status hade den som bar skorna. En annan känd skotyp är mockasinen som Nordamerikas urbefolkning använder sedan flera tusen år tillbaka. De var oftast gjorda av garvat hjortskinn och utsmyckade med heliga symboler som skulle skydda bäraren och ge andlig vägledning. Kvinnor, män och barn bar mockasiner i samma stil, det var bara storlekarna som varierade.
Snablar och höga klackar
I medeltidens Europa och fram till modern tid gjordes skorna av trä, halm, näver, läder och tyg. 1600-talets stövelmakare fick arbeta i två till tre dagar, upp till 16 timmar per dag, för att tillverka ett enda par stövlar. Då var det ingen större skillnad på dam- och herrskor. Med undantag för männens snabelskor. De hade extremt långa spetsar, i vissa fall fick de böjas bakåt och fästas vid knät. Modet ansågs vågat och förbjöds av både kungar och påvar.
Mellan 1400- och 1600-talet bar rika kvinnor i Venedig extremt höga styltskor som kunde vara50 cmhöga. För att kunna gå i dem måste man stödja sig på tjänarinnor. Styltskorna skyddade mot översvämningar, visade att man inte behövde arbeta och begränsade kvinnornas rörelsefrihet. På gamla persiska och turkiska miniatyrer avbildades människor i högklackade skor redan under 1200-talet. Men i Europa blev högklackade skor populära bland både kvinnor och män först under 1500-talet. 1700-talets kvinnliga stilikon var den franska drottningen Marie-Antoinette. En av betjänterna vid hovet var anställd enbart för att ta hand om hennes 500 par skor.
Storlek 38?
Masstillverkning av skor började på 1700-talet i England. På stora skomakarverkstäder utförde olika arbetare enskilda arbetsmoment. I början av 1800-talet började så kallade partiskomakare i bland annat England och Sverige konkurrera med de skomakare som tillverkade måttanpassade skor. Partiskomakarnas skor gjordes efter fasta storlekar och kunderna fick prova skorna till de hittade ett par som passade, precis som man gör idag. Det här var då ett helt nytt sätt att tillverka och sälja skor på, och många traditionella skomakare ansåg att partiskomakarna var fuskare som fördärvade yrket.
Symaskiner och inbördeskrig
Symaskinen kom att bli en av de viktigaste innovationerna för skoindustrin. 1852 gjorde den amerikanske skomakaren John Brooks Nichols om en symaskin till en maskin som kunde sy genom läder. Mekaniseringen av skoindustrin påskyndades också av det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. Efterfrågan på skor till soldaterna ökade och det var brist på arbetskraft. Amerikanen Gordon McKay (1821-1903) utvecklade maskiner för skoindustrin som blev populära tack vare ett uthyrningssystem. Från och med 1890-talet blev det möjligt att helt ersätta hantverket med maskiner, och skor tillverkade för hand av en skomakare blev en lyx.
Samtidigt i Sverige …
Under det sena 1800-talet växte den svenska skoindustrin snabbt, mycket tack vare tullskyddet mot import av skor. Örebro blev ett viktigt centrum för fabrikstillverkning. Under 1930-talet fanns det 322 skofabriker i Sverige. Idag har tillverkningen praktiskt taget försvunnit som följd av konkurrens från skofabriker i låglöneländer. Undantaget är tillverkning av yrkesskor. En av Sveriges få kvarvarande skotillverkare gör skor för människor som arbetar i tuffa miljöer. Det kan vara tåliga stötdämpande skor med halkskydd eller värmetåliga sulor av nitrilgummi, ett material som skyddar mot kemikalier.
Svenskarna köper mängder av importerade skor, uppåt 55 000 ton skor per år eller mer. Det vill säga cirka6 kgskor per person. Under 1996 handlade svenskarna skor för 6,5 miljarder kronor och 2007 för 10,7 miljarder kronor. Vi följer trenderna och skor ska helst vara billiga. Hälften av allt läder som produceras världen över används inom skoindustrin. Mycket vatten går åt vid garvning av skinn och farliga kemikalier släpps ut i naturen. Plastskor kan innehålla tungmetaller och andra kemikalier som skadar miljön.
Foträt – men politiskt inkorrekt
De flesta skofabriker ligger idag i låglöneländer som Indien eller Pakistan. På fabrikerna arbetar barn som inte har möjlighet att gå i skolan. Det finns ett fåtal företag som satsar på socialt och ekologiskt hållbar skotillverkning. Tanken är att fabriksarbetarna ska få bättre villkor och att barnarbete inte ska förekomma. Dessvärre är det fortfarande svårt att hitta miljömärkta skor. Konsumenterna är sällan medvetna om problemen.
Framtidens skor kan tänka. Ett amerikanskt företag har under 2011 börjat sälja så kallade smarta skor med gps. De kan användas av personer som lider av demens. Om skorna befinner sig för långt hemifrån skickas ett meddelande till familjen eller vårdhavaren via dator eller mobil som talat om exakt var personen som bär dem är någonstans. Modeller i barnstorlekar är också på gång. Producenterna bakom träningsskor tar dessutom fram nya modeller med sensorer som mäter och registrerar din träning. Med dem kan du direkt skryta om dina bedrifter på Facebook.
Källa
Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.
Snabbfakta
- Skor är inte bara praktiska att ha på fötterna. Ibland säger de något om vem du är också.
- I Romarriket visade man sin status genom att bära sandaler med remmar och spännen — ju högre upp de gick på benen desto coolare var den som bar skorna.
- Höga klackar har varit mode då och då genom historien. Ibland har man använt dem för att undvika smutsen på gatorna.
- Att tillverka skor för hand tar lång tid. På 1600-talet tog det en skomakare mellan 40 och 50 timmar att göra att par stövlar. I slutet av 1800-talet, när man började göra skor med hjälp av maskiner tog det bara 1 timme och 45 minuter.
- De flesta skor görs av läder eller mocka som kommer från kor, getter, grisar och får. Men många skor tillverkas också delvis eller helt av plast. Det finns miljömärkta skor som görs av plast från gamla PET-flaskor.
- Moderna skor kan vara väldigt avancerade och gjorda speciellt för dem som jobbar i tuffa miljöer. Vissa skor ska man kunna ha i rymden, andra behöver sulor som klarar upp till 300° värme.
- Varje år importeras nästan 55 000 ton skor till Sverige. I Sverige köper varje person i snitt2,6 kgskor per år.
-
Antibiotika
1928 upptäckte forskaren Alexander Fleming antibiotika av en slump. Han glömde en skål med bakterieodling på sitt bord. När han flera veckor senare hittade skålen fanns det mögelsvamp i den. Fleming såg att bakterierna närmast möglet hade dött.
-
Avloppssystemet
Att ta hand om smutsigt vatten är livsviktigt för hälsan. Redan på Romarrikets tid fanns det avloppssystem. Ändå är det något som 40 % av världens befolkning fortfarande saknar.
-
Barnvagnen
De första barnvagnarna åkte man inte till förskolan med. De var utomhussängar för sjuka barn som inte orkade vara ute och leka. För att roa sina friska barn bad en engelsk hertig år 1733 en trädgårdsarkitekt att göra en vagn som kunde dras av en ponny.
-
Bilen
På 1700-talet började man experimentera med att sätta motorer baktill på vagnarna i stället för hästar framför dem. Bilen blev svaret på drömmen om ”den självgående vagnen”. I dag är bilen både självklar och ifrågasatt.
-
Blixtlåset
”Glädjens äkta män, befrielsens timme tycks ha slagit för er. En svensk-amerikan, P.A. Aronsson har nämligen kommit på den ypperliga idén att uppfinna en snabbknäppare, hvarigenom damerna kunna kläda på sig själfva, d v s knäppa ihop sig i ryggen.”
-
Boktryckarkonsten
Boktryckarkonsten har kanske mer än någon annan enskild uppfinning ändrat människans sätt att se på världen. Tryckpressen har varit ovärderlig för kunskapsspridning, propaganda och maktutövning. Den var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen.
-
Bollen
Människan har lekt med bollar sedan urminnes tider. Bollar har gjorts av urinblåsor från djur, albatrossfötter eller vad som helst som gått att få tillräckligt runt.
-
Byggnadskonsten
I Medelhavsområdet finns ruiner av byggnader från 6000-talet f.Kr. Grundformen för en byggnad skapades redan i antikens Grekland och med Romarrikets valv.
-
Båten
Båten har gjort att människan kan färdas till fjärran platser och handla varor med främmande folk. Den kan användas i sjöröveri och krig, för att frakta containrar och olja — eller till segelsemestrar och taxfreeförsäljning.
-
Cd-skivan
Med laserskivor som CD, DVD och CD-rom tog datoranvändningen och programutveckling fart på 1990-talet. På dem kunde man lagra och därmed sprida digital information i form av musik, film, spel och programvara.
-
Cykeln
Att inte cykla är att gå för långt, säger entusiasterna. Och de är många. Alla älskar cykeln. Den är billig, smart, miljövänlig och ger en daglig dos motion när vi tar oss från A till B. Det går både fortare och är mindre jobbigt än att gå eller springa.
-
Dammsugaren
Idén till dammsugaren föddes i en tid då hemmen var fyllda av dammiga mattor samtidigt som man började förstå sambandet mellan hygien och hälsa. Hur kunde man bli av med damm och smuts utan att behöva ta i det med händerna? Den första dammsugaren uppfanns i USA år 1868
-
Datorn
En dator är en digital och elektronisk maskin med ett minne som kan lagra information och program som styr datorns handlingar. Från början var de stora som ett hus — nu får de plats i fickan. De första datorerna tillverkades på 1940-talet.
-
Datorspel
Fyra av fem svenskar spelar datorspel, och datorspelsbranschen omsätter tre miljarder kronor om året bara i Sverige. De tidigaste spelen var otroligt simpla. Idag kan en gamer röra sig i virtuella spelvärldar tillsammans med spelare från andra sidan jordklotet.
-
Defibrillatorn
Varje år drabbas cirka 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp. Endast 500 överlever, ofta tack vare defibrillatorn. Det är en apparat som kan återstarta ett hjärta genom att ge det en elektrisk stöt.
-
Dialys
Njurarnas uppgift är att rena blodet från smuts och slaggprodukter. Om våra njurar inte fungerar som de ska så kan vi dö. Men njursjuka kan få dialysbehandling, en medicinsk teknik för att rena blodet.
-
Diskmaskinen
Diskmaskinen använder inga borstar. I stället är det hett vatten som spolas med högt tryck tillsammans med starkt diskmedel som gör våra tallrikar skinande rena. Idag har ungefär hälften av alla svenska hushåll diskmaskin. En modern diskmaskin är mer miljövänlig än att diska för hand.
-
Dynamit
Dynamit är ett sprängämne där det som exploderar kallas nitroglycerin. När man tänder på sätts nitroglycerinet i rörelse, och resultatet blir en kraftig kedjereaktion i dynamiten. Man får också ljus, värme, gaser och en tryckvåg — BANG!
-
Eldstaden
Eldstaden är en av de allra tidigaste innovationerna. Den har gett värme, ljus och möjlighet att laga mat. Genom historien har den även fått symbolisera mänsklig gemenskap och andlighet. Den tidiga eldstaden var hemmets hjärta. På 1400-talet kom eldstäder med öppen härd, rökgång och skorsten.
-
Elektricitet
Det är svårt att tänka sig ett liv utan el. Tänk bara vad du behöver el till; att ladda din dator, äta varm mat, ta dig till skolan eller jobbet. Kort sagt det mesta här i livet. Men vad är egentligen energi för något?
-
Elementet
Att tända en eld har man kunnat länge — men hur ska man bevara och sprida värmen från elden? Genom historien har det funnits olika sätt att värma upp oss och våra bostäder. En varm sten eller vattenflaska i sängen är väldigt enkla element.
-
Filmen
Det sägs att publiken vid bröderna Lumières första filmvisningen 1895 ska ha ryggat tillbaka när de såg den 50 sekunder långa ”Tåget ankommer Ciotats station”. De ska ha trott att loket skulle fortsätta ut ur filmduken rakt mot dem.
-
Flygplanet
Enligt författaren Douglas Adams är det inte alls svårt att flyga. Man bara ramlar och missar marken. Andra har tagit hjälp av vind och motorkraft för att övervinna jordens dragningskraft.
-
Fyren
När fartygen blev så stora att de kunde lämna den trygga kusten och även segla på natten fick vi behov av fyrar. Redan i Iliaden beskriver Homeros nattliga seglingar i Medelhavet där eldar på marken vägledde fartyg in i hamn. I början eldade man helt enkelt på höga klippor och torn.
-
Förbränningsmotorn
Förbränningsmotorer finns i bilar, flygplan, fartyg, motorbåtar, traktorer, snöskotrar, gräsklippare och på en mängd andra ställen. Motorn tankas vanligtvis med bensin eller dieselolja, som den sedan bränner upp inuti ett slutet kärl — en cylinder.
-
Generatorn
En dag år 1819 upptäckte den danske professorn Hans Christian Ørsted att en elektrisk ström fick en kompassnål i närheten att börja röra på sig. Han insåg att elektricitet och magnetism hänger ihop. Med den kunskapen i bagaget har vi kunnat uppfinna otaliga maskiner och apparater.
-
Glas
Att tillverka glas är hett, smälttemperaturen ligger runt 1 500 grader. Glas kan till och med uppstå naturligt om blixten slår ner i sand. De äldsta glasfynden är 9 000 år gamla och från Egypten.
-
Glasögon
Tjugofem procent av Sveriges befolkning behöver glasögon. De första glasögonen tillverkades på 1280-talet. När tryckpressen kom i mitten av 1400-talet ökade efterfrågan då allt fler började läsa. Men man var länge misstänksam mot glasögonen — de som bar dem ansågs lättlurade.
-
Glödlampan
När Musse Pigg får en idé dyker det upp en glödlampa ovanför huvudet på honom. Den har blivit en symbol för uppfinningar och idéer. Det var den mörkrädde amerikanen Thomas Edison som tillsammans med Joseph Swan först lyckades konstruera glödlampor 1879.
-
GPS
GPS hjälper oss att hitta rätt, till sjöss, på land och i luften. Satelliter sänder ut information om sin tid och position. GPS-mottagaren tar emot information från flera satelliter och kan på så sätt räkna ut exakt var den är.
-
Grävmaskinen
De första grävmaskinerna kom i början av 1900-talet och förändrade väg- och husbyggen helt. Den tidiga lingrävaren var ett mekaniskt mästerverk som styrdes med spakar som fick linor fästa i skopan att samverka.
-
Hjulet
Hjulet är uppfinningarnas uppfinning. Det är enkelt i sin genialitet, och har använts i otaliga andra innovationer. Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar.
-
Hjärt- och lungmaskinen
1930 såg den unge amerikanske kirurgen John H Gibbon en patient dö under en hjärtoperation. Han började då drömma om att uppfinna en maskin som kunde ersätta hjärtat vid hjärtoperationer. 1953 – 23 år senare – utförde han den första lyckade operationen med hjälp av en hjärt-lungmaskin.
-
Hårstyling
Familjen Flinta först med flätor? Man tror att redan stenåldersmänniskan satte upp och klippte håret för att inte fastna i buskar och snår. På Gotland har man hittat Sveriges äldsta kam. Den är från yngre stenåldern och är gjord av ben.
-
Högtalaren
Ljud består av vågor. När en ljudvåg når örat vibrerar trumhinnan. Vibrationerna sprids till innerörat där de omvandlas till elektriska signaler. De elektriska signalerna går sedan via hörselnerven in i hjärnan och det är då man uppfattar ljudet.
-
Insulin
Insulin är ett protein som tillverkas i bukspottkörteln. Det ser till att vi känner oss mätta och att vår kropp tar upp socker ur blodet när vi ätit. Om bukspottkörteln tillverkar för lite eller om kroppen slutar reagera på insulin kan man få diabetes. I Sverige finns över 350 000 diabetiker.
-
Internet
1993 använde 1,7 % av svenskarna internet. 2000 var siffran över 50 % och 2010 var 91 % av svenskarna internetanvändare. Ett amerikanskt forskningssamarbete från 1960-talet har blivit en egen värld där vi umgås, shoppar, jobbar och leker.
-
Jordbruket
Att använda mark för att producera mat och bränsle anses vara en av de största innovationerna i mänsklighetens historia. Jordbrukets rötter är över 10 000 år gamla, och man tror att jordbruket har uppstått på flera olika platser i världen oberoende av varandra.
-
Järnvägen
Allt började med rälsburna vagnar i gruvor. Men 1830-talets ånglok och den moderna järnvägen blev ett stort steg mot en globaliserad värld. Plötsligt kunde man resa sträckor som tagit flera dagar på bara några timmar.
-
Kamera och fotografi
1777 upptäckte en av 1700-talets mest framstående kemister Carl Wilhelm Scheele att när silversalter utsätts för ljus mörknar de och en svärtning bildas. Här berättar vi om fotografiets historia.
-
Klockan
När är det rast? Hur dags börjar bion? Kan jag snooza fem minuter till? De första mekaniska klockorna konstruerades på 1200-talet för att hålla ordning på böner och arbetstider.
-
Kläder
Kläder som alltid skyddat människan från väder och vind är även ett sätt att visa vem man är – eller vilket fotbollslag man gillar. I det medeltida Europa var det olagligt för en kvinna att bära manskläder. Män fick inte heller bära kvinnokläder.
-
Kompassen
De som först använde sig av kompassliknande föremål var kinesiska mystiker. Kompassen pekar ut väderstrecken med hjälp av jordens magnetfält. Den kinesiske vetenskapsmannen Shen Kuo beskrev kompassens funktion redan på 1000-talet.
-
Krut
Krutet uppfanns på 800-talet i Kina när man ville hitta ett elixir som kunde ge evigt liv. Man blandade träkol, svavel och salpeter — och upptäckte att blandningen exploderade om man hettade upp den. Det blev både sprängmedel och fyrverkerier. Under 1300-talet nådde kunskapen om krutet Europa.
-
Kullager
Industrins utveckling under 1800-talet krävde tåliga maskiner med lång livslängd. Sven Wingquists sfäriska kullager från 1907 la grunden till Svenska Kullagerfabriken, SKF.
-
Kylskåpet
Med ett kylskåp slipper vi sur mjölk och mögliga korvar. Bakterier och mögelsvampar förökar sig inte lika snabbt i kyla. Är det tillräckligt kallt stannar processen upp helt.
-
Kärnkraft
Med kärnkraft kan man producera el utan koldioxidutsläpp. Problemen är strålningen och avfallet som är radioaktivt under väldigt lång tid.
-
Köksredskap
Människan använde tidigt enkla köksredskap som spett, mortlar, grytor, slevar och kavlar. Förr fick man göra dem själv, köpa av någon händig granne eller ortens smed. Björkris eller andra kvistar kan man till exempel göra en visp av. Köksmaskinerna slog igenom då vi fick el i hemmen.
-
Låset
Människan uppfann nycklar och lås för att skydda hem och saker. För 4000 år sedan i Egypten hade man enkla lås och nycklar i trä. Svensken Christopher Polhem konstruerade i början av 1700-talet ett hänglås som tillverkades ända fram till 1950-talet.
-
Läsk
Idag varnar läkare för att läskdrickande leder till dåliga tänder men från början var den kolsyrade läsken medicin. I slutet av 1600-talet ansåg man att kolsyrat vatten kunde bota sjukdomar. Frukt och bär gjorde vattnet godare. Kemisten Torbern Bergman framställde kolsyrat mineralvatten år 1770.
-
Metallbearbetning
Metaller är hållbara, formbara och har ledningsförmåga. Den människan känt till längst är guld. En annan gamling är koppar, som förr användes till yxor och nu finns i varenda elkabel. I dag är stålet den viktigaste metallprodukten både tekniskt och industriellt.
-
Mikrovågsugnen
Mikrovågsugnen uppfanns av en slump. I mitten av 40-talet märkte radarforskaren Percy Spencer att en chokladbit hade smält av radarsändarens vågor. Han provade med andra saker — han fick ett ägg att explodera och lyckades poppa popcorn.
-
Mobiltelefonen
Mobiltelefonen har gått från biltelefon, via yuppienalle till dagens multifunktionella accessoarer och fickdatorer. Sverige har varit en av de ledande nationerna i mobiltelefonins utveckling.
-
Motorcykeln
De första motorcyklarna kom i slutet av 1800-talet med små lätta förbränningsmotorer. Tysken Gottleib Daimler satte fast en motor på en cykel — och fick en motorcykel. Fordonen kunde då ha två eller tre hjul.
-
Mp3
En musiksamling med vinylskivor kan ta upp ett helt vardagsrum. Samma samling komprimerad till mp3-format får idag plats i fickan. Det innebär att stora mängder musik numera enkelt och snabbt kan distribueras över internet, samt lagras och spelas upp på allt mindre musikspelare.
-
Pacemaker
Över 3 miljoner hjärtpatienter i världen kan idag leva ett bra liv tack vare pacemakern, en liten elektronisk apparat som stimulerar hjärtat. I Sverige använder cirka 44 000 personer pacemaker.
-
Papper
Säger du ”pappret” eller ”papperet”? Båda är rätt. Det första kända papperet tillverkades i Kina cirka 100 e. Kr. Kunskapen om hur man framställer papper spreds sedan långsamt och tillverkningen i Europa började först på 1200-talet.
-
Pastörisering
Att pastörisera betyder att man värmer upp ett livsmedel till en temperatur och sedan snabbt kyler ner det. Då dör skadliga bakterier. Pastörisering förknippas ofta med mjölkprodukter, men man kan även pastörisera charkprodukter, ägg, vin, öl, juice och frukt.
-
Pengar
Pengar är papperslappar och metallbitar som människan bestämt är värdefulla. De gör det enklare att handla. Om man bara bytte saker med varandra skulle det inte alltid bli rättvist. Pengar går bättre att spara än till exempel fiskar och grönsaker.
-
Pennan
Penna betyder fjäder på latin och pennor av fågelfjädrar som doppades i bläck var vanliga i Europa under mer än tusen år. Det var romarna som kom på idén.
-
Preventivmedel
Människan har alltid experimenterat med olika metoder för att inte bli med barn. Den store älskaren Casanova lär ha använt kondomer av djurtarmar och de gamla egyptierna gjorde pessar av krokodildynga.
-
Propellern
När fartygen började drivas med ångmaskiner under 1800-talet blev kommunikationerna till sjöss snabbare och mer tillförlitliga. De första ångfartygen som gick över Atlanten var hjulångare med segel som reservkraft.
-
Provrörsbefruktning
Många fördömde projektet men forskarna Robert G Edwards, Jean Purdys och Patrick Steptoes provrörsbefruktning blev en revolutionerande behandling mot barnlöshet. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010, då Purdy och Steptoe hade hunnit avlida.
-
Radion
Radiovågor är ett naturfenomen som ligger bakom allt från mobiltelefoner och wifi till fjärrkontroller och satellit-tv. Etern är fylld av osynliga budskap och man kan välja vilka man vill fånga upp, eller sända. De första radiostationerna sände morsesignaler 1900.
-
Roboten
Wall-e, R2-D2 och Marvin, den paranoida androiden – Vem älskar inte robotar? En robot är en programmerbar maskin som utför någon typ av självständigt arbete. Ordet robot kommer från tjeckiskans robota som betyder träl.
-
Rymdraketen
Vår nyfikenhet är omättlig. Vi ska prompt bestiga berg och tränga ner i havsdjupen fast det är jobbigt, livsfarligt och otroligt dyrt. Och jorden räcker inte för stilla vår nyfikenhet — blickarna vänds uppåt, mot den eviga rymden.
-
Röntgen
”Jag har sett min egen död!” sa Anna Bertha Röntgen när hon såg den allra första röntgenbilden som föreställde hennes egen hand. Hennes make Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålarna 1895, en av de viktigaste innovationerna i medicinens historia.
-
Satelliten
Tusentals satelliter kretsar runt jorden. De förmedlar tv-sändningar, datatrafik, mobilsamtal och väder och gör så vår GPS vet exakt var vi är. Även rymdstationer, som ISS, räknas som satelliter. Sergej Koroljov var mannen bakom världens första satellit, Sputnik.
-
Siffror
Har du ett lyckotal? Tror du att fredagen den 13:e är en otursdag? Det finns människor som tror att siffror är magiska, att tal har mening eller hänger ihop med bokstäver. Enligt numerologi har alla siffror upp till 52 — antalet veckor på ett år — sin egen innebörd.
-
Skateboarden
En bräda, två truckar och fyra hjul — svårare än så var det inte. Skateboarden skapades under 1950-talet i Kalifornien i USA. Från början var rullbrädan en sysselsättning för surfare som av olika anledningar inte kunde ge sig ut på havet.
-
Skiftnyckeln
Vad gjorde Pastor Grön med skiftnyckeln i biblioteket? I spelet Cluedo är verktyget ett klassiskt mordvapen men JP Johansson uppfinning från 1892 är också en av de mest framgångsrika svenska innovationerna någonsin. Under 1800-talet utvecklades verkstadsindustrin.
-
Skriftspråket
Hur mycket skriftspråket förändrat människan är knappt möjligt att föreställa sig. Det har påverkat vårt tänkande och skapat litteratur, vetenskap och vår historia.
-
Smink
Hotfulla krigare, skönhetsdrottningar, kamouflerade jägare och clowner. Människor har i alla tider använt smink för att förändra sitt utseende. I det forna Egypten målade kvinnor ögonen med kol och turkos ögonskugga av koppar och bly.
-
-
Sophantering
Ett års sopor från svenska hushåll skulle kunna fylla hela Globen ända upp till taket 48 gånger om.
-
Spiken och skruven
Spik och skruv tillhör världens äldsta uppfinningar och har använts för att sammanfoga material i flera tusen år. Spiken var betydligt enklare att tillverka, och var därför den mest använda av de två. Ordet ”spik” finns i fornsvenskan, där det betyder ”spetsig”.
-
Spisen
Utan spisen hade vi varken haft kokböcker eller tv-kockar. När järnspisen tog plats i köken under 1800-talet slapp man sot och rök. Dessutom sparade man energi då det gick åt mindre ved.
-
Stearinljuset
Nu för tiden använder vi stearinljus för att det har mysfaktor. Men när stearinljuset kom var det en viktig innovation. Då använde man ljus av talg eller vax, som sotade och rann.
-
Symaskinen
1830 tog den franske skräddaren Bartholomé Thimonnier patent på den första fungerande symaskinen. Men de 80 exemplar som tillverkades förstördes av upprörda sömnadsarbetare, och Thimonnier dog utfattig.
-
Sängen
Den innovation vi använder allra mest är sängen. Vi sover ungefär en tredjedel av våra liv. Det fanns sängar i Egypten och Mellanöstern för 4000 år sedan, men sängen är antagligen äldre än så.
-
Tandborsten
I Afrika och Asien växer en buske som kallas för tandborstträdet eftersom man använt kvistar från den som tandborstar. För mer än 500 år sedan tog handelsmän med sig tandborstar från Kina till Europa. De användes då av överklassen som åt för mycket socker och fick dåliga tänder.
-
Telefonen
Samtal blir till elektriska signaler i ena änden och sedan ljud igen hos mottagaren. Med telefonen kunde människor plötsligt prata med varandra utan att vara på samma plats.
-
Telegrafen
Vid slutet av 1700-talet uppfann fransmannen Chappe en optisk telegraf med vilken man kunde sända meddelanden över längre sträckor. Utforskningen av elektriciteten under 1800-talet möjliggjorde 1837 en elektrisk telegraf, konstruerad av amerikanen Samuel Morse.
-
Teleskopet
År 1609 lyfte Galileo Galilei en kikare mot natthimlen och upptäckte bland annat Jupiters månar. Nu, 400 år senare, finns radioteleskopet ALMA på en högplatå i Chile. Det består av 66 teleskop som kan kopplas ihop.
-
Television
Idag är en teve mer regel än undantag i de flesta hushållen och hushållens teveapparater är idag också ofta en datorskärm. För barn är skillnaden mellan teve och dator idag obetydlig och diffus. Men så har det inte alltid varit.
-
Tetra Pak
Tetra Pak är ett företagsnamn och varumärke – men i folkmun har det blivit synonymt med pappersförpackningar. Företagets första succé var en tetraeder, en pyramid med fyra sidor, som fylldes med mjölk.
-
Transistorn
En transistor är en manick som kan hålla reda på ettor och nollor! Varje dator, datorspel, mobiltelefon, kamera innehåller massor av transistorer. Även den billigaste mobiltelefon innehåller mer än 20 miljoner transistorer.
-
Tvål
Att tvätta sig är en förutsättning för att må bra. Förr höll man sig ren med aska, pimpsten eller olivolja. Såpa är en blandning av vegetabiliska oljor och lut. Den uppfanns för nästan 5000 år sedan. I tvål och såpa finns tensider. De minskar vattnets ytspänning så att det kan skumma.
-
Tvättmaskinen
Förr tvättade man för hand. Eller rättare sagt — kvinnorna tvättade för hand. Tack vare tvättmaskinen fick kvinnorna mer frihet att utbilda sig, arbeta och kanske vara lite lediga.
-
Tändstickan
I den grekiska mytologin stal titanen Prometheus elden från gudarna och gav den till människorna. Konsten att göra upp eld var viktig men svår. Tändstickan rådde bot på detta. Den uppfanns av Robert Boyle på 1600-talet. De tidiga tändstickorna var farliga och kunde självantända.
-
Ultraljud
Med ultraljud kan vi göra oss bilder av saker med hjälp av ljud. Genom att sända ut ett ljud och se hur det studsar tillbaka kan vi titta in i en människokropp eller ner under havsytan. Fladdermöss navigerar med denna teknik. Den tidigaste ultraljudstekniken var ekolod.
-
Vaccin
Vårt immunförsvar skyddar oss mot sjukdomar och infektioner. För att stärka immunförsvaret kan man vaccinera sig. Med hjälp av vacciner har vi lyckats utrota eller hejda spridningen av många sjukdomar.
-
Vapen
Vapen har funnits i de flesta kulturer, till och med apor använder dem. Redan under antiken utövades biologisk krigsföring. Pestsmittade lik placerades ut i belägrade städer. I Europa dök de första gevären och kanonerna upp i slutet av 1300-talet, sedan man fått krut från Kina.
-
Vattenkraft
Vatten som rör sig från en nivå till en annan kan få hjul att snurra. Vattenhjulet var länge vår viktigaste kraftkälla — vid sidan av vår egen muskelkraft. Det användes till exempel vid kvarnar, sågar, gruvor och masugnar.
-
Vattenrening
En dryg miljard människor saknar idag rent vatten. 1,8 miljoner dör varje år som en följd av diarrésjukdomar, ofta orsakade av smutsigt vatten. Vattenrening är en viktig innovation. I naturen renas vatten när det silas och sipprar ner i marken, men det tar lång tid.
-
Vindkraft
Vindkraften har medvind. Det är den förnybara energikälla som är så väl utvecklad att den kan byggas ut i stor skala.
-
Värmepumpen
En värmepump kan krama ur minsta lilla plusgrad från omgivningarna och används bland annat för att värma upp våra hem. Poängen är att energi – i det här fallet i form av värme – finns överallt: det svåra är att samla in den. Men just det kan värmepumpen.
-
Vävstolen
En vävstol används till att sätta ihop trådar så att de blir tyg till kläder, mattor, möbler, gardiner eller något annat. En vävstol kan göra sidentyg, en tygtapet eller säckväv — allt beror på vilka trådar som vävs, och hur.
-
Ångmaskinen
Ångmaskinen var en av förutsättningarna för den industriella revolutionen. Den första ångmaskinen konstruerades av engelsmannen Thomas Newcomen i början av 1700-talet för att pumpa vatten vid kolgruvor. Den förbättrades av bland andra James Watt, och snart drev den fabriker, fartyg och lokomotiv.