Datorhistoria – 1990-talet

Under 1990-talet innebar allt bättre och rymligare lagringsmedier att datorerna kunde börja användas till sådant som foto, musik och film.

Lagringsmedier för datorer

Datorer hanterar data, som är ett annat ord för information. För att senare kunna ha tillgång till informationen måste man kunna lagra den. Därför behöver man lagringsmedier.

Optiska lagringsmedier

I början av 1980-talet lanserade Philips och Sony ett nytt optiskt lagringsmedium för musik – CD-skivan. Informationen ligger i skivans yta där mikroskopiska ojämnheter läses av med laser.

1985 hade tekniken utvecklats för att kunna användas till datorer, men det dröjde till person-datorboomen vid mitten av 1990-talet innan dessa CD-ROM-skivor slog igenom på allvar. Då hade dessutom tekniken utvecklats så att det även fanns CD-R-skivor som användaren själv kunde bränna in data på. De rymde 700 MB och bidrog till att slå ut disketterna som lagrings-medium.

Det stora minnesutrymmet gjorde att användaren nu via datorn kunde lagra och distribuera utrymmeskrävande digitalt material som bilder, ljud och film. Datorn blev en multimediamaskin.

1995 lanserades en vidareutveckling av laserskivan, DVD-skivan. Den rymmer mer än sex gånger så mycket data som CD-R-skivan. Efterföljaren till DVD, Blue-ray, rymmer hela 50 GB.

Transistorbaserade lagringsmedier

1988 uppfann ett forskarlag på företaget Intel ett transistorbaserat minne som kommit att kallas för flashminne. Detta lagringsmedium består av en stor mängd transistorer som var och en utgör en så kallad flashminnescell. Transistorns styrsignal förändras när minnet programmeras. En ickeprogrammerad minnescell har värdet 1 medan en programmerad minnescell har värdet 0.

Flashminnena är billiga att tillverka och kan göras mycket små. De används i bland annat digitalkameror, USB-minnen, mobiltelefoner och mp3-spelare. Till skillnad från lagringsmedierna CD-R, DVD och Blue-ray går innehållet på flashminnet att ändra, radera och komplettera. Detta har de gemensamt med magnetminnena.

USB-minnen som rymde 1 GB kom ut på marknaden 2004, bara sex år senare var storleken 128 GB. Enbart 1 GB motsvarar informationsmängden i en 1,6 km hög stapel med hålkort!

Datorhistoria

Label

Datorhistoria – 1990-talet

Under 1990-talet innebar allt bättre och rymligare lagringsmedier att datorerna kunde börja användas till sådant som foto, musik och film.

Äldre dator där skärmen sitter ovanpå hårddisken
Label

Svensk datorhistoria – 1980-talet

Under 1980-talet blev datorerna allt vanligare i hemmen. Den första PC:n lanserades i USA 1981 och med Macintoshdatorn 1984 blev det grafiska gränssnittet tillgängligt på ett helt annat sätt än tidigare.

Äldre Mac-dator
Label

Svensk datorhistoria – 1970-talet

Under 1970-talet började datorerna bli så små och billiga att privatpersoner kunde köpa en egen dator. En av dessa datorer var Apples första masstillverkade och färdigmonterade dator – Apple II.

Label

Svensk datorhistoria – 1960-talet

Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datortekniken fick allt fler tillämpningar. I Sverige var vi tidiga att använda datortekniken inom en rad områden. Här berättar vi om några exempel från 1960-talet.

Några av de stora delar som BESK bestod av.
Label

Svensk datorhistoria – 1950-talet

Den första svenskbyggda datorn BESK stod färdig 1953 och fick en oerhört stor betydelse för svensk IT-historia under de närmaste årtiondena. Året därpå började IBM tillverka världens första massproducerade dator – IBM 650.

Datorhistoria

Datorns många skepnader, från rumsstora maskiner till det vi bär i fickan.