Carl Edvard Johansson – Måttsatsen
Carl Edvard Johanssons namn är inte så känt och hans uppfinning var en sats stålbitar, vilket inte låter så märkvärdigt. Men sanningen är att dessa stålbitar skapade modern industri och gjorde massproduktion möjlig.
Carl Edvard Johanssons föddes 1864 i Västmanland. Som pojke arbetade han mycket i sin pappas snickarverkstad och gjorde brödkavlar och tändsticksburkar som han sålde till grannarna. Han tyckte om att mäta och skapa, när han var tretton år byggde han en ångmaskin och gjorde några försök att konstruera en motordriven ”hästlös vagn”.
1884 började han studera vid Eskilstuna Tekniska Skola, samtidigt som han arbetade på en mekanisk verkstad. Några år senare fick han börja på Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna, där han så småningom blev besiktningsmästare. Hans uppgift var att kontrollera olika mätverktyg som användes vid vapentillverkning.
Kombinationsmåttsatsen
Produktion av vapen krävde både noggrannhet och precision. Det var dåtidens första serietillverkning, vilket betydde att vapens olika delar skulle ha samma mått. Samma sorts delar skulle lätt kunna bytas ut mot varandra. En pipa skulle till exempel passa till alla gevär av samma sort. På fabriken använde man olika sorts måttverktyg som C.E. Johansson ansåg vara opålitliga. Varje produkt hade ofta sina egna måttverktyg som inte kunde användas till någonting annat. Måtten passade dessutom inte ihop, om någonting krävde ett större eller ett mindre mått fick man tillverka nya.
C. E. Johansson insåg att man behövde standardmått. Han ville ta fram en sats passbitar som kunde kombineras med varandra på olika sätt för att kunna ge alla mått som behövdes vid industriell tillverkning. Mått-Johansson konstruerade kombinationsmåttsatsen – först 102, sedan 46 bitar stål som blev världsberömda. Det handlade om väldigt speciella stålbitar. De var släta, slätare än glas. Om man höll ihop två bitar smälte de nästan samman och gick inte att dra isär. Istället skulle de pressas isär, som när man gnider handflatorna mot varandra. Stålbitarna kunde bilda en stav som man kunde plocka upp och hålla utan att den föll sönder. För att tillverka stålbitarna hade C.E. Johansson byggt om sin frus symaskin och satte dit en roterande slipskiva. Metallbitarna fick ett varmt kemikaliebad för att göra stålet stabilt. Det fanns också en speciell mätapparat som han inte visade för någon. Vi vet fortfarande inte hur han lyckades ge sina stålbitar så pass exakta mått. C. E. Johansson sa att han kunde klyva ett hårstrå i två hundra delar och mäta det med sin kombinationsmåttsats.
1897 tillverkades den första måttsatsen. Men då var det få som förstod uppfinningens betydelse. C. E. Johansson fick kämpa innan han till slut tog svenskt patent på måttsatsen 1904. Två år tidigare tog han patent i England och 1903 fick hans uppfinning en silvermedalj på en utställning i Paris.
Framgångar och motgångar
Företaget C.E. Johansson AB öppnade sin första verkstad i Eskilstuna 1909. Efter några år blev den lilla verkstaden ett miljonbolag som även fanns i USA. ”Svensk kvalitet” blev ett begrepp i USA tack vare C.E. Johansson. Han kallades för ”världens noggrannaste man”. Trots framgångarna drabbades C. E. Johanssons företag av ekonomiska problem. 1923 flyttade han till USA och anställdes av bilkungen Henry Ford som tog över tillverkningen av kombinationsmåttsatsen. När Mått-Johansson var 72 år gammal tyckte han att det var dags att dra sig tillbaka. Han återvände till Sverige 1936 och avled i Eskilstuna 1943. Hösten 1943 hade Tekniska Museet en minnesutställning om C.E. Johansson.
Text och research: Alexandra Selivanova
Källor
Eklund, Torbjörn. ”Carl Edvard Johansson – måttens mästare: en lantbrukarson från Götlunda”. Årsbok Hembygdsföreningen Arboga minne 1996.
Jansson, John. Underbara uppfinnarbragder: vad stora svenskar har uträttat. Stockholm, 1948.
Isaksson, Börje. Svenska snilleblixtar 2. Stockholm, 1994.
Karlsson, Petter. Svenska Uppfinnare. Stockholm, 2003.
Törnebohm, Hilding. ”C.E. Johansson, måttens mästare”. Dædalus 1944. Stockholm, 1944.
-
Alfred Nobel – Dynamit
Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.
-
Amalia Erikson – Polkagrisen
Amalia Erikson var en fattig änka som 1859 fick tillstånd att driva ett bageri i Gränna. Hon uppfann polkagrisstången som blev en stor succé. Idag är polkagrisen en av våra mest kända svenska souvenirer.
-
Anders Celsius – Temperaturskalan
Anders Celsius var en begåvad svensk astronom. Han grundade Sveriges första astronomiska observatorium i Uppsala 1741 men är mest känd för Celsius-temperaturskalan som används i termometrar i hela världen.
-
Anna Julie Heilborn – Sportköket
Anna Julie Heilborn (f. Rudbeck) tog patent på ett praktiskt portativt sportkök 1906. Tanken med uppfinningen var att kunna ta med sig ett helt kök på en utflykt eller resa och laga mat var som helst.
-
Baltzar von Platen – Kylskåpet
Baltzar von Platen var en färgstark och originell person. Kylskåpet var hans mest kända uppfinning. Han påstod även att han kunde prata med andar och drömde om att uppfinna en evighetsmaskin.
-
Bröderna Hult – Balansmotorn
Oscar och Alrik Hult tyckte om att uppfinna och arbetade tillsammans. De tog många patent och startade ett flertal företag. De experimenterade inom flera olika områden och tog fram en ny sorts mjölkseparator, en rotationsångmaskin, och en utombordsmotor som blev en internationell succé.
-
Bröderna Ljungström – Ljungströmturbinen
Bröderna Ljungström gjorde betydande insatser för svensk industri. Bland annat uppfann de Ljungströmsturbinen och utvecklade ångturbinsdrivna lokomotiv. Birger Ljungström tog patent på 114 uppfinningar och Fredrik Ljungström hade 205 patent.
-
Bröderna Lundström
Bröderna Lundström utvecklade Gustaf Erik Paschs idéer och lanserade den världsberömda säkerhetständstickan.
-
Carl Daniel Ekman – Sulfitprocessen
Carl Daniel Ekman var svensk civilingenjör och uppfinnare. Han uppfann sulfitprocessen, ett effektivt och billigt sätt att tillverka papper ur trämassa. Tack vare hans insatser kunde papper börja tillverkas i stor skala.
-
Carl Helge Julius Palmcrantz – Kulsprutan
Carl Helge Julius Palmcrantz var en mångsidig uppfinnare. Han konstruerade en mekanisk räknemaskin, en cykel och en slåttermaskin. Kulsprutan som han utvecklade gjorde honom förmögen. Företaget som Helge Palmcrantz grundade, AB Palmcrantz & Co, blev en av dåtidens största svenska industrier.
-
Carl Richard Nyberg – Blåslampan
Drömmar har länge varit drivkraften för många uppfinnare. En som kanske drömde mer än andra var Carl Richard Nyberg, blåslampans uppfinnare och närmast besatt av drömmen att bygga det första fungerande flygplanet.
-
Christopher Polhem – Mekaniskt Alfabet
Med en outtröttlig energi och framåtanda verkade Christopher Polhem som företagare och uppfinnare i ett land som under hans livstid gick från stormakt till vetenskapsnation. 1716 adlades han av Karl XII för sina insatser för Sveriges tekniska utveckling.
-
Emanuel Swedenborg
Emanuel Swedenborg var en av sin tids största vetenskapsmän. Han hade ett stort intresse för mekanik, matematik, kemi och astronomi. Han publicerade många vetenskapliga skrifter och utkast till flera banbrytande uppfinningar, bland annat en flygmaskin.
-
Erik Bergstrand – Geodimetern
Erik Bergstrand var en svensk uppfinnare med ett stort intresse för kartläggning och exakta mätningar av avstånd. Han konstruerade geodimetern, en apparat för avståndsmätning och 1947 lyckades han bestämma ljusets hastighet. Företaget AGA började tillverka geodimetern under 1950-talet.
-
Erik Wallenberg – Tetra Pak
Tetra Pak är känd över hela världen. Mjölkförpackningen som gjorde företaget framgångsrikt utvecklades av Erik Wallenberg. Dock var det Ruben Rausing, företagets ägare, som ansökte om patent. Det tog många år innan Erik Wallenberg fick erkännande för sina insatser.
-
Erika Aittamaa – Lovikkavanten
Erika Aittamaa var en fattig skogsarbetarhustru från Tornedalen. Hon var driftig och uppfinningsrik och skapade Lovikkavanten. Idag är vantarna från Lovikka världsberömda.
-
Eva de la Gardie – Brännvin på potatis
En av potatisens pionjärer i Sverige var Eva de la Gardie, som bland annat uppfann en metod att göra brännvin på potatis. För detta utsågs hon till den första kvinnliga medlemmen av Vetenskapsakademien.
-
Frans Wilhelm Lindqvist – Fotogenkök
Frans Wilhelm Lindqvist var en svensk uppfinnare som var först med att konstruera ett sotfritt fotogenkök. Hans uppfinning blev känd under namnet Primus och såldes i hela världen.
-
Gideon Sundbäck – blixtlåset
Blixtlåset är en självklarhet idag. Det uppfanns redan år 1851, men ansågs vara krångligt och opraktiskt. Två svenskamerikaner, Peter A Aronsson och Gideon Sundbäck förbättrade konstruktionen och tog fram dagens blixtlås.
-
Gustaf Dalén – Solventilen till fyrar
Under sin livstid tog Gustaf Dalén inte mindre än 99 patent. Hans energi och vilja var okuvliga och han fortsatte sitt arbete även efter en svår olycka som gjorde honom blind. Gustaf Dalén uppfann ett revolutionerande system för fyrbelysning och skapade företaget AGA.
-
Gustaf de Laval – Mjölkseparatorn och Ångturbinen
Gustaf de Laval var en mycket produktiv uppfinnare med stora visioner. Han var ständigt på jakt efter nya idéer, kastade sig mellan olika projekt och grundade företag efter företag. Ångturbinen och separatorn, en mjölkskumningsmaskin, var hans mest berömda uppfinningar.
-
Gustaf Erik Pasch – Säkerhetständstickan
Förr i tiden var tändstickor mycket farliga, eftersom de tillverkades av gul fosfor. Den gula fosforn är en mycket giftig kemikalie som antänder lätt. Gustaf Erik Pasch uppfann säkerhetständstickan 1844 och det var så historien om den världsberömda ”svenska tändstickan” började.
-
Göran Fredrik Göransson – Stålindustrin
Göran Fredrik Göransson skapade svensk stålindustri. Han förbättrade och utvecklade Henry Bessemers metod för ståltillverkning. Detta gjorde att stål slutade vara en bristvara och blev en del av vår vardag.
-
Hellmuth Hertz – Ultraljudet och bläckstråleskrivaren
Hellmuth Hertz var en tyskfödd forskare som kom till Sverige under 1940-talet. Han var verksam i Lund. Hertz blev en av pionjärerna inom ultraljudsdiagnostik och tog ett av de första patenten på en bläckstråleskrivare.
-
Håkan Lans – Navigeringssystemet STDMA
Håkan Lans är en svensk uppfinnare som har tagit patent på epokgörande uppfinningar. Han är mest känd för att ha uppfunnit färggrafik för datorer och ett navigeringssystem som idag är standard inom både sjöfarten och flyget.
-
Iréne Grahn – Fingerfärdig
Iréne Grahn var en svensk uppfinnare och konstnär. Efter att ha drabbats av ledgångsreumatism ville hon skapa ett fingerstöd till sig själv som var både vackert och funktionellt. Uppfinningen la grunden till företaget IMG Rörlighet
-
Johan Petter Johansson – Skiftnyckeln
Johan Petter Johansson var en kreativ lösare av vardagsproblem. Under sitt långa liv tog han inte mindre än 110 patent. Två av hans uppfinningar, rörtången och skiftnyckeln har gjort honom världsberömd och de säljs över hela världen än idag.
-
John Ericsson – Båtpropellern
Propellerns och pansarskeppets pionjär blev nationalhjälte i USA, men han föddes i Värmland och fick sina första lärospån vid bygget av Göta kanal.
-
Jonas Hesselman
Dieselmotorer var en banbrytande uppfinning som har haft stor betydelse för transportindustrin. Jonas Hesselman förbättrade dieselmotorernas konstruktion. Senare konstruerade han även den så kallade Hesselmanmotorn. Han belönades med en guldmedalj från Ingenjörvetenskapsakademien för sina insatser.
-
Jonas Offrell – Snabbskjutande revolver
År 1838 konstruerade Jonas Offrell en snabbskjutande revolver som han tog patent på. Jonas Offrell tog fram sin uppfinning självständigt och utan att känna till amerikanen Samuel Colts berömda revolver. Han lyckades dock aldrig kommersialisera sin uppfinning.
-
Jonas Wenström – Dynamomaskinen
Uppfinnaren Jonas Wenströms innovationer lade grunden till storföretaget ASEA, idag ABB. Han var främst elektrotekniker och uppfann dynamomaskinen ”sköldpaddan” samt utvecklade trefassystemet för högspänd växelström.
-
Lars Magnus Ericsson
Lars Magnus Ericsson föddes i en bondfamilj och fick arbeta hårt för att klara sig. Så småningom blev han världsberömd. Han har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson som startades i ett litet kök har idag tusentals anställda över hela världen.
-
Maria Christina Bruhn – Krutförvaring
Kvinnliga uppfinnare var inte så vanliga under 1700-talet. Maria Christina Bruhn var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom på en bättre konstruktion för krutladdningar till kanoner, så kallade karduser.
-
Maria Johanna (Ninni) Kronberg – Torrmjölken
Maria Johanna ”Ninni” Kronberg var en svensk uppfinnare. Hennes patent på mjölkpulver lade grunden till barnmatsföretaget Semper AB.
-
Nanna Svartz – Salazopyrin
Nanna Svartz uppfann läkemedelsföretaget Pharmacias allra första riktiga läkemedel. Hon blev även den första svenska kvinnliga professorn inom medicin och den första kvinnan som utnämndes till en ordinarie statlig universitetsprofessur i Sverige.
-
Nils Alwall – konstgjord njure
1946 utvecklade svensken Nils Alwall en konstgjord njure för att hjälpa njursjuka. I början av 1960-talet grundade Alwall och entreprenören Holger Crafoord företaget Gambro. Idag är Gambro ett ledande internationellt företag som utvecklar konstgjorda njurar och liknande apparater.
-
Oscar Kjellberg
Svensken Oscar Kjellberg (1870 – 1931) uppfann en svetsmetod som förändrade den elektriska ljusbågstekniken. Hans metod används fortfarande i all ljusbågssvetsning, som utförs manuellt.
-
Petra Wadström – Vattenrenaren Solvatten
Petra Wadström är designer, konstnär och uppfinnare. Hon har tagit ett flertal patent. Hennes mest kända uppfinning är vattenrenaren Solvatten som drivs enbart av solens energi. Tanken var att skapa en användbar och billig produkt för dem som inte har tillgång till rent vatten.
-
Samuel Owen
Teknik- och ångbåtspionjären Samuel Owen byggde 1809 upp ett gjuteri- och verkstadsföretag på Kungsholmen i Stockholm, där han utvecklade egna uppfinningar, tillverkade små och stora ångmaskiner och annat gjutgods, utbildade många elever och skötte det första svenska ångbåtsrederiet.
-
Sven Wingquist – Kullager
Sven Wingquist var en svensk uppfinnare som grundade en hel industri. Sfäriska kullager, som han tog patent på 1907 erövrade världen. Svenska Kullagerfabriken, SKF är än idag ett ledande internationellt företag.
-
Torbern Bergman – Kolsyrat vatten
Torbern Bergman grundade den svenska vattenindustrin och upptäckte kolsyran. Han var en av grundarna till den moderna kemin. Dessutom var han astronom, geograf och fysiker. Torbern Bergman anses vara en av 1700-talets mest framstående svenska vetenskapsmän.
-
Ulla Hultgren – Uppblåsbart nackstöd
Ulla Hultgren är sjukgymnast och uppfinnare. Syftet med hennes uppfinningar har varit att förbättra arbetsmiljön genom att förebygga besvär i ryggen och nacken. Ulla Hultgrens mest kända uppfinning är ett uppblåsbart nackstöd, Nack-Mollis®.
-
Waldemar Jungner – Laddningsbart batteri
Waldemar Jungner tog 1899 patent på en sorts batteri som var hållbart och kunde fungera under extrema förhållanden. Företaget som grundades av Waldemar Jungner finns än idag.
-
Willgodt Theophil Odhner – Räknemaskinen
Willgodt Theophil Odhner var en svensk uppfinnare och ingenjör. Han uppfann en räknemaskin som var praktisk och lätt att använda. Han grundade en fabrik i Sankt Petersburg 1880 men efter den ryska revolutionen 1917 flyttade bolaget till Sverige.