Vakumförpackning med granola

Leva i rymden

Livet på en rymdstation kan låta lockande och häftigt men det är dock väldigt speciellt och krävande för astronauterna, som tränas långt i förväg. Tyngdlösheten påverkar allt astronauterna gör ombord, hur de äter, dricker, sover och arbetar.

Rymdstationen ISS befinner sig 400 km från jorden, vilket är ungefär samma avstånd som mellan Stockholm och Göteborg. För astronauterna ser vår planet ut som ett blått klot omgivet av atmosfären. Vid klart väder kan de se floder, berg och städer. Storstäder som glittrar är en vacker syn på natten. Astronauterna kan också få se aktiva vulkaner, åskväder och norrsken. ISS färdas med en hastighet av 28 000 km i timmen och hinner på ett dygn 16 varv runt jorden. Astronauterna ser solen gå upp och ner 16 gånger men följer ändå samma dygnsrytm vi har på jorden.

Tyngdlösheten påverkar kroppen

Livet på en rymdstation blir väldigt speciellt på grund av tyngdlösheten. Allt i kroppen är skapat för att klara av gravitationen. Vi behöver ett starkt skelett för att bära upp kroppen. I rymden behöver inte kroppen anstränga sig lika hårt som på jorden, vilket gör att astronauternas muskler och skelett försvagas. Ryggraden sträcker ut sig och de flesta ”växer” några centimeter efter att ha vistats i rymden. Tyngdlösheten påverkar även astronauternas balanssinne – de kan drabbas av yrsel och illamående.

Rymdstationens besättning måste träna varje dag för att undvika både benskörhet och att musklerna försvagas för mycket. Träningen är också viktig för blodcirkulationen, eftersom hjärtat slår långsammare i rymden. Träningsredskapen som de använder är anpassade för att kunna användas i tyngdlöshet.

Vad äter astronauter?

Christer Fuglesangs granola från en av hans rymdresor.

Astronauterna äter frystorkad eller konserverad mat. Maten förpackas så att den inte kan ”rymma” och sväva i luften, eftersom matpartiklar kan skada stationens känsliga utrustning. Soppa och dryck serveras i plastpåsar och kan ätas genom ett sugrör. Om man vill använda kniv och gaffel kan man spänna fast en bricka på ena benet medan tallrikar och bestick hålls kvar med kardborreband. Rymdmaten måste vara kladdig för att kunna fastna på gaffeln.

Smaklökarna blir avtrubbade i rymden och astronauterna vill därför helst ha kryddstarka rätter. Inför rymdfärden får alla astronauter provsmaka ett femtiotal rätter och välja sina personliga favoriter. När Sveriges förste astronaut, Christer Fuglesang, skulle resa till ISS fastnade han för bönor med svamp, räkcocktail, yoghurt med blåbärs- och hallonsmak, knäckebröd och pepparkakor.

Hur får astronauterna vatten i rymden?

Vatten som behövs för astronauternas överlevnad måste fraktas från jorden till ISS. Lagringsutrymmet ombord är begränsat och vattnet blir därför en bristvara. På stationen finns ett reningsverk där använt vatten återvinns.

Astronauterna duschar inte. Istället använder de tvättlappar med tvål som inte behöver sköljas av. Om astronauten vill tvätta håret finns det ett schampo som kan torkas bort med en handduk. Enda tillfället då vatten får användas för personlig hygien är vid tandborstningen. Men det vattnet måste sväljas. Detta på grund av att vattnet som hamnar i luften svävar omkring som oregelbundna droppar i tyngdlöst tillstånd. Då finns det en risk att vattnet kommer i kontakt med rymdstationens elektroniska utrustning!

Rymdstationernas framtid

Astronauternas liv i rymden kan bli annorlunda i framtiden. Det pågår forskning med att odla växter och tanken är att göra rymdstationer självförsörjande. Det kan även bli möjligt att ha djur som lever på rymdstationen tillsammans med människan. Livet på en rymdstation kan nog aldrig bli som livet på jorden, men astronauternas tillvaro kan bli mer bekväm.

Textbearbetning: Alexandra Selivanova

Rymden

Label

Sverige och rymden

Sverige bidrar också till det internationella rymdprogrammet. Rymdbasen Esrange i Kiruna tar emot forskare från hela världen. Där finns även Spaceport Sweden, den europeiska basen för rymdturism. Ett flertal svenska företag utvecklar och tillverkar avancerad rymdutrustning.

Label

Första resan till månen

Med en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969.

Label

Internationella rymdstationen ISS

Den internationella rymdstationen ISS är ett samarbete mellan USA, Ryssland, Japan, Kanada och Europa. Även Sverige deltar. Vissa delar av ISS är utvecklade i Sverige.

Christer Fuglesang i astronautdräkt utanför Internationella rymdstationen ISS
Label

Sveriges första astronaut

2006 gjorde Christer Fuglesang sin första rymdresa till den internationella rymdstationen ISS och blev Sveriges förste astronaut. Det tog många år av förberedelser och krävande studier innan rymdresan blev av.

Rymdfärja kommer in för landning
Label

Rymdfärjor

Rymdfärjorna togs i bruk 1981. Start, landning och dockning kräver stor precision och säkerhet och rymdfärjorna drabbades under sin tid av två haverier med dödsoffer. Som en konsekvens av olyckan med Columbia togs de tre återstående rymdfärjorna ur drift 2011.

Antarktis från rymden med färgade fält.
Label

Rymdforskningen

Rymdfärderna kostar oerhört mycket pengar men mänskligheten har stor nytta av rymdforskningen.

Hasselblads kamera som användes på månresor
Label

Månkameran

Kameror som fick följa med de amerikanska astronauterna till månen konstruerades av ett svenskt företag, Victor Hasselblad AB i Göteborg. Det skedde i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan och blev företagets stora genombrott. Månbilderna hade också ett stort propagandavärde för NASA.

Vakumförpackning med granola
Label

Leva i rymden

Livet på en rymdstation kan låta lockande och häftigt men det är dock väldigt speciellt och krävande för astronauterna, som tränas långt i förväg. Tyngdlösheten påverkar allt astronauterna gör ombord, hur de äter, dricker, sover och arbetar.

Buzz Aldrin på månpromenad

Rymden

Från science fiction till kapplöpning och vardagsteknik ovanför våra huvuden.