Antarktis från rymden med färgade fält.

Rymdforskningen

Rymdfärderna kostar oerhört mycket pengar men mänskligheten har stor nytta av rymdforskningen.

Visualisering av Antarktis uppvärmning. Bild: E. Steig (Public domain), via Wikimedia Commons

Forskare kan via satelliterna få viktig information om vad som händer på jorden och de redskap som utvecklas för rymdfärderna kommer så småningom oss till nytta. Tack vare rymdforskning får vi också bättre kunskap om vår hälsa.

Kommunikation

Med hjälp av satelliterna utvecklas även världens kommunikations- och navigeringssystem. Idag kan vi med hjälp av en GPS-mottagare (Global Positioning System) få veta var vi befinner oss någonstans. Även flygplan, bilar, tåg och båtar navigerar med hjälp av satelliter. För räddningstjänsten och polisen är det helt avgörande att kunna rycka ut exakt rätt väg till exakt rätt plats. GPS-systemet utvecklades av det amerikanska försvaret under 1970-talet och nu är världens första system för civil satellitnavigering igång. Det genomförs av den europeiska rymdorganisationen ESA och EU där 30 satelliter ska täcka jorden och ge exakt och säker positionering. Galileo blir till god hjälp för stadsplanering, trafik och övervakning av transporter. Svenska Saab Space utvecklar och producerar utrustning till Galileo-satelliterna som 2018 kommer att vara i full drift. De första satelliterna skickades upp 2011.

Klimat

Klimatforskare använder data från satelliterna för att skapa väderprognoser och bättre förstå och möta hot mot miljön, som förlust av regnskogar, oljeutsläpp och växthuseffekten. Tack vare deras studier vet vi att ozonlagret tunnas ut, att havsnivån stiger och att isen smälter på Grönland. Satelliter övervakar även att miljöregler följs och att fiskeflottan håller sig inom tillåtna ramar.

Medicin

Mikrovågor som utsänds från satelliter för att studera klimatförändringar visade sig vara användbara inom medicin. Med mikrovågornas hjälp går det att tidigt upptäcka cancer. Läkarna använder även tekniken som styr kommunikationen mellan satelliterna för att finjustera patienters pacemakers från utsidan av kroppen. Det innebär att man slipper operera. Rymdforskningen kan med andra ord skydda folkhälsan.

Andra tillämpningar

Det finns många andra rymdredskap och uppfinningar som används på jorden. När astronauterna är i rymden brukar läkare på jorden övervaka deras hjärtverksamhet med hjälp av sensorer. Samma teknik finns idag på vanliga gym för att enkelt kunna avläsa pulsen hos den som tränar. Ett annat exempel är tempurmadrassen. Den utvecklades ursprungligen för att förbättra sittkomfort och G-kraftdämpning i rymdfarkoster. Materialet som används i genomskinliga tandställningar var egentligen till för att spåra värmesökande missiler medan infraröda örontermometrar har sitt ursprung i infraröda sensorer designade för att på avstånd mäta planeters och stjärnors temperaturer. Stötdämpande material som finns i våra skosulor är också ett resultat av rymdforskning. Det utvecklades för att skydda känslig utrustning från starka vibrationer vid raketuppskjutningar. Rymdforskningen handlar med andra ord inte enbart om att vi en dag får resa till Mars eller andra solsystem.

Text och research: Alexandra Selivanova

Rymden

Label

Sverige och rymden

Sverige bidrar också till det internationella rymdprogrammet. Rymdbasen Esrange i Kiruna tar emot forskare från hela världen. Där finns även Spaceport Sweden, den europeiska basen för rymdturism. Ett flertal svenska företag utvecklar och tillverkar avancerad rymdutrustning.

Label

Första resan till månen

Med en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969.

Label

Internationella rymdstationen ISS

Den internationella rymdstationen ISS är ett samarbete mellan USA, Ryssland, Japan, Kanada och Europa. Även Sverige deltar. Vissa delar av ISS är utvecklade i Sverige.

Christer Fuglesang i astronautdräkt utanför Internationella rymdstationen ISS
Label

Sveriges första astronaut

2006 gjorde Christer Fuglesang sin första rymdresa till den internationella rymdstationen ISS och blev Sveriges förste astronaut. Det tog många år av förberedelser och krävande studier innan rymdresan blev av.

Rymdfärja kommer in för landning
Label

Rymdfärjor

Rymdfärjorna togs i bruk 1981. Start, landning och dockning kräver stor precision och säkerhet och rymdfärjorna drabbades under sin tid av två haverier med dödsoffer. Som en konsekvens av olyckan med Columbia togs de tre återstående rymdfärjorna ur drift 2011.

Antarktis från rymden med färgade fält.
Label

Rymdforskningen

Rymdfärderna kostar oerhört mycket pengar men mänskligheten har stor nytta av rymdforskningen.

Hasselblads kamera som användes på månresor
Label

Månkameran

Kameror som fick följa med de amerikanska astronauterna till månen konstruerades av ett svenskt företag, Victor Hasselblad AB i Göteborg. Det skedde i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan och blev företagets stora genombrott. Månbilderna hade också ett stort propagandavärde för NASA.

Vakumförpackning med granola
Label

Leva i rymden

Livet på en rymdstation kan låta lockande och häftigt men det är dock väldigt speciellt och krävande för astronauterna, som tränas långt i förväg. Tyngdlösheten påverkar allt astronauterna gör ombord, hur de äter, dricker, sover och arbetar.

Buzz Aldrin på månpromenad

Rymden

Från science fiction till kapplöpning och vardagsteknik ovanför våra huvuden.