Christer Fuglesang i astronautdräkt utanför Internationella rymdstationen ISS

Sveriges första astronaut

2006 gjorde Christer Fuglesang sin första rymdresa till den internationella rymdstationen ISS och blev Sveriges förste astronaut. Det tog många år av förberedelser och krävande studier innan rymdresan blev av.

Christer Fuglesang på rymdpromenad. Foto: NASA (Public Domain)

Christer Fuglesang föddes 1957 i Stockholm. Han studerade på Bromma gymnasium och sedan läste han teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan. Fuglesang blev även docent i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet. År 1999 utsåg Umeå universitet Christer Fuglesang till hedersdoktor i teknik och naturvetenskap.

Krävande utbildning

Vägen till att bli astronaut är väldigt lång och krävande. Man måste vara välutbildad och vara bra på engelska. Dessutom ska man vara fullt frisk och duktig på att simma. Efter att ha klarat det första urvalet måste man gå igenom flera psykologiska och fysiska tester. Om man blir antagen till det europeiska rymdprogrammet sker utbildningen i Tyskland, vid astronautcentret EAC i Köln. Utbildningen omfattar både teori och praktik. Den består av grundträning, fortsättningsträning och träning inför ett bestämt uppdrag. Man får lära sig mycket om rymdstationer, rymdfarkoster, rymdfart, dykning, fallskärmshoppning, tyngdlöshet, ryska språket, rymdpromenader och hur man överlever i rymden. De blivande astronauterna får dessutom öva i att starta, docka och landa med rymdfärjan i simulatorer.

Christer Fuglesang antogs till det europeiska rymdprogrammet 1992. Han fick träna med ryska kosmonauter mellan 1993 och 1996. Sedan förflyttade ESA Fuglesang till NASA och Johnson Space Center Astronaut Office i Houston. Två år senare avslutade han sin amerikanska astronaututbildning. Christer Fuglesang blev den förste europé utbildad till både rysk kosmonaut och amerikansk astronaut.

Några år senare utsågs Christer Fuglesang till medlem av besättningen ”STS-116/ISS-12A.1”. STS står för Space Transportation System. Siffrorna 116 visar att det var flygning nummer 116 för rymdfärjan. Kombinationen ISS-12A1 betyder att det var den tolfte resan till den internationella rymdstationen ISS.

Christer Fuglesangs rymdpromenader

I december 2006 fick Christer Fuglesang äntligen chansen att resa till rymden och ISS. Enligt traditionen ska astronauterna döpa sina rymdprojekt. Christer Fuglesangs uppdrag hette Celsius eftersom Fuglesang ville hedra den svenske forskaren och astronomen Anders Celsius.

Hans uppgift var att flytta och skruva fast en modul längst ut på rymdstationen. Nya solpaneler skulle monteras där vid en senare expedition. Christer Fuglesang fick också i uppdrag att koppla om ISS elsystem för att öka dess kapacitet. Under sin vistelse på rymdstationen genomförde Fuglesang flera forskningsexperiment.

Fuglesang blev i juli 2008 uttagen som uppdragsspecialist till en ny rymdfärd till ISS med rymdfärgan Discovery, STS-128. Rymdfärden genomfördes den 29 augusti 2009 till den 12 september 2009. Under denna rymdfärd genomförde han två rymdpromenader och blev den förste icke-amerikan och icke-ryss som gjort fler än tre rymdpromenader. Under rymdpromenaderna installerade han bland annat en ny ammoniaktank och två nya GPS-antenner på ISS. Sammanlagt har han tillbringat 26 dagar och 17 timmar i rymden.

Text och research: Alexandra Selivanova

Rymden

Label

Sverige och rymden

Sverige bidrar också till det internationella rymdprogrammet. Rymdbasen Esrange i Kiruna tar emot forskare från hela världen. Där finns även Spaceport Sweden, den europeiska basen för rymdturism. Ett flertal svenska företag utvecklar och tillverkar avancerad rymdutrustning.

Label

Första resan till månen

Med en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969.

Label

Internationella rymdstationen ISS

Den internationella rymdstationen ISS är ett samarbete mellan USA, Ryssland, Japan, Kanada och Europa. Även Sverige deltar. Vissa delar av ISS är utvecklade i Sverige.

Christer Fuglesang i astronautdräkt utanför Internationella rymdstationen ISS
Label

Sveriges första astronaut

2006 gjorde Christer Fuglesang sin första rymdresa till den internationella rymdstationen ISS och blev Sveriges förste astronaut. Det tog många år av förberedelser och krävande studier innan rymdresan blev av.

Rymdfärja kommer in för landning
Label

Rymdfärjor

Rymdfärjorna togs i bruk 1981. Start, landning och dockning kräver stor precision och säkerhet och rymdfärjorna drabbades under sin tid av två haverier med dödsoffer. Som en konsekvens av olyckan med Columbia togs de tre återstående rymdfärjorna ur drift 2011.

Antarktis från rymden med färgade fält.
Label

Rymdforskningen

Rymdfärderna kostar oerhört mycket pengar men mänskligheten har stor nytta av rymdforskningen.

Hasselblads kamera som användes på månresor
Label

Månkameran

Kameror som fick följa med de amerikanska astronauterna till månen konstruerades av ett svenskt företag, Victor Hasselblad AB i Göteborg. Det skedde i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan och blev företagets stora genombrott. Månbilderna hade också ett stort propagandavärde för NASA.

Vakumförpackning med granola
Label

Leva i rymden

Livet på en rymdstation kan låta lockande och häftigt men det är dock väldigt speciellt och krävande för astronauterna, som tränas långt i förväg. Tyngdlösheten påverkar allt astronauterna gör ombord, hur de äter, dricker, sover och arbetar.

Buzz Aldrin på månpromenad

Rymden

Från science fiction till kapplöpning och vardagsteknik ovanför våra huvuden.